En livsomvändning

Publicerat   2013-10-07 19:39:00,  Foto - Djur Foto - Natur & Växtlighet Lite På Djupet
Inte visste jag att kvällen jag hade igår kunde sätta igång en sådan karusell som det har varit idag. Men det har varit en fantastisk karusell, en karusell som jag gärna åker livet ut.

Igår satt jag i min nedsuttna fåtölj, som vanligt, med Milton i knät. Jag hade så fruktansvärt dåligt samvete att jag inte varit ute och tränat honom ett tag, så han fick lite extra kel och pussar. Jag kollade på Framed och blev som vanligt inspirerad att fota. Jag såg hur solen snabbt gick ned med sitt orangea sken, och jag tänkte "Vad fint det hade varit med lite bilder på Milton i kvällsolen". Sagt och gjort, vi gick ut. Jag hade kameran runt axeln och tänkte "Inga krav, jag tar några bilder och blir dom bra så blir dom. Blir dom inte så får det vara okej". När jag väl började knäppa några kort blev det inte alls som jag ville. Jag började bli frustrerad, fick ta några djupa andetag och tänka om. Det gick inte att ta kort på dom där löven med solens stålar i bakgrunden, men det var ju faktiskt Milton jag skulle ta kort på. Jag började fota Milton på den lilla ängen bakom vårt hus och jag insåg snabbt att jag redan har börjat glömma dom mest simpla grunderna i kameran. Fick åter igen ta några djupa andetag och kolla igenom mitt inre hjärnföråd för att söka efter information. Jag knäppte några kort, provade mig på Manuellt läge och tänkte "Det ska bli spännande att se vilket skit detta blev". 
Jag blev snabbt trött och vi gick in igen. Det tog några timmar innan jag vågade öppna bilderna på datorn och redigera dom. Men se så fina dom blev! Det jag måste tänka på nu, för att komma tillbaka till fotograferandet att att fota helt kravlöst. Bara fota det jag tycker är kul. För förr så fotade jag allt mellan himmel och jord och tyckte det var det roligaste som fanns. Jag vill dit igen.

Idag la jag ut en av bilderna på Kursportalen Med Emelie Olsson på Facebook, skrev ett litet inlägg om hur jag inte funnit inspiration till att fotografera den senaste tiden, att jag varit lite sjukare än vanligt och så vidare. Kommentarerna började komma in och helt plötsligt började en tjej, Maria, skriva. Jag blev som en liten tjej som fått svar på ett Fan-mail då jag har följt Marias blogg ett tag. Och jag kan säga att Maria hade mycket att ge mig, bara genom att berätta vad hon har varit med om, hur hennes liv ter sig idag och hur hon ser på livet.
Hon fick mig att öppna mina ögon, att inte tänka som jag gjort den senaste tiden och att inse att "Ja, min kropp är sjuk. Men jag behöver inte vara sjuk som person". Låter lite lustigt, va? Men jag tror inte att jag hade fått dessa sjukdomarna om jag inte skulle klara av det, för visst finns det väl en mening med allt. Lika väl som att Maria och alla andra härliga tjejer som skrivit idag faktiskt har skrivit idag. Det är en mening att vi skulle finna varandra och hjälpa varandra så gott vi kan genom våra datorer. När Maria skrev insåg jag att jag behövde en människa som henne i mitt liv, även om det är på avstånd genom datorn. För det är just det att jag inte har så många människor i mitt liv, och man behöver det. Jag har alltid varit väldigt öppen och jag har alltid tagit i mot människor med öppna armar och det var så skönt att äntligen få det tillbaka. Och jag kommer alltid vara en öppen människa och vilja hjälpa andra människor så gott jag kan, men nu inser jag att jag behöver mig själv.
Jag tycker att alla ska läsa detta inlägget från Maria, det fick mig att öppna mina ögon och det gjorde stort intyck på hur jag kommer och vill leva mitt liv.

 




Kommentarer
Mary

<3

Svar: <3
Hanna Georgii

2013-10-08  18:42:27      http://www.madebymary.se





  Namn:
Kom ihåg mig?

  E-postadress: (publiceras ej)


  URL/Bloggadress:


Kommentar:




Trackback